Sen sist.
Men sen sist då ja...
Ja, Grabben är nu blöjfri. Det gick väldigt enkelt, med undantag från ett par månaders vägran i samband med ny avdelning på dagis. Men vi stressade inte på honom och plötsligt en dag var det inga problem längre.
Gullunge.
Trollet ska bli storebror också.
Ja herregud.
Till sommaren blir vi fyra i familjen.
Det är ju helt vansinnigt.
För 5 år sedan for jag och Christian runt på festivaler, fotbolls-VM hit och EM dit med Camp Sweden, och levde loppan rent allmänt.
Nu sitter vi med hus i en liten by på vischan och har andra barnet på väg...
Så rätt.
Lillfisen tog ganska god tid på sig att flytta in, men med facit i hand kom hen helt rätt.
Det har varit ett tufft år med Charlie, mycket trots och hävdande men det har vi fått kontroll över nu. Hans tal har blivit sanslöst bra och vi förstår varandra nu. Han sover mycket bättre igen, och vi bllir bortskämda med att ha hela sängens 180cm-bredd för oss själva.
Jag då?
Jorå, tackar som frågar.
Samma envisa spänningshuvudvärk som jag hade när jag väntade Vandalen, och blev sjukt nog sjukskriven samma dag i graviditeten.
Nu får jag ta det lugnt, jobba med avslappningsövningar och försöka stärka upp nacken i ett par veckor, och sen testar vi att jobba de sista månaderna igen.
Det där med namn är svårt.
Jättesvårt.
Precis som förra vändan har vi pojknamn spikat, men om det blir en tös har vi ingen aning. Vi har ett par soom vi kan tänka oss, men inget sådär klockrent... Vi står sååååååå långt ifrån varandra när det kommer till vad vi gillar för typ av namn.
Mitt favoritnamn är Betty.
Christians är Natalie.
Ni kan ju gissa hur det låter här hemma när vi brainstormar =)
Bort med blöjan, pt. 2
Det enda lilla smolket i bägaren är att han vägrar använda kallingar eller byxor, så det viftas friskt med snoppen hela dagarna.
Gör ju inget sålänge man håller sig inomhus och på mommos gräsmatta iofs.
Jag har en bra feeling när det gäller det här.
Napparna däremot.
Han var ju helt utan napparna för ett par månader sedan, och på dagis har han inte ens någon nu, men hemma ska det vara "bappe" hit och "bappe" dit... Gömmer vi dem inte när han vaknat så är det i princip kört, men ser han dem inte så är det ingen fara på taket.
Men en sak i taget.
Pottan först, sen får tomten napparna till jul =)
Bort med blöjan! Pt 1
Hjärt- och lungräddning pågår.
Den här så kallade bloggen har varit stendöd sedan i februari typ.
Jag tappade sugen, och livet kom emellan.
Vilken första halva på året det har varit.
Tjoff sade det. så är det snart jul igen.
Vart tog tiden vägen?
Jag har kört på i det vardagliga och bara fortsatt mala.
Jag var sjukskriven 4 veckor i månadsskiftet maj/juni efter att äntligen ha opererat karpaltunneln i vänster hand så nu kan jag sova på nätterna igen.
Eller sova och sova.
Jag snittar kanske 5h/natt och då vaknar jag minst 3 gånger och kollar så jag inte har försovit mig. Kl 04:35 sitter jag på cykeln mot tåget.
I alla fall... Jag hade högtflygande planer på den där sjukskrivningen.
Jag skulle "komma ikapp".
Komma ikapp med allt sånt där som hamnat efter.
Som att framkalla lite foton, och sortera de senaste 3 årens bilder. Vi har faktiskt inte framkallat en endaste liten bild sen Charlie föddes.
Som att fylla i Charlies "mitt första år"-bok. Han fyller liksom 3 i år...
Som att sortera alla barn- och babykläder i sälja vs. spara.
Som att fixa lite playlists på Spotify så jag kan lyssna på något nyare än spellistan jag gjorde till löprundorna i juni 2011.
Det jag gjorde?
Ingenting.
Jag i princip kraschade och fick ingenting gjort. Dagarna flög förbi och jag njöt av de extra timmarna jag fick med Charlie. Men några "måsten" orkade jag inte.
Däremot saknade jag. Jag saknade massor.
Min familj, min utökade familj, vännerna...
Och som alltid tystnade jag.
Så jag tystnade.
Jag har alltid varit sådan och mina vänner vet detta. Då skriker de och härjar på mig vilket jag är mycket tacksam för.
Jag har finfina vänner.
Igår sade min mage stopp.
Dags att varva ner.
Vill inte belasta vår ekonomi med ett novalucol-intag motsvarande ett mindre afrikanskt lands BNP igen.
Semestern börjar fredag kl 14:45.
Vad vi ska göra?
Inga "måsten" iaf.
Och ta massor av nya bilder att pumpa ner i den externa hårddisken.
Någon gång kommer de nog bli framkallade.
Men inte i höst.
Saknad
Jo.
Jag skulle kunna tänka mig en repris.
Hitta barnet
V to the A to the B.
Ännu en dag i rastlöshetens tecken.
Men blöjorna har prisad vare nån nånstans återgått till det normala.
Visst är det mysigt att vara hemma och tanka lite kvalitetstid, men jag kan inte förstå vad som är så fascinerande med att sitta och leka med brio-tågbanan i timma efter timma.
Och själv vägrar han sitta. Näe, jag får vackert "itta" på golvet och titta på. För nix, jag får inte ens snudda vid tågen själv heller.
Jag är ganska tacksam för att vi gjorde lekrum av kontoret. Nu har han ju ett ställe där han kan röja bäst han vill, utan att jag och Christian behöver svära över alla legobitar-bilar-tåg-grytor-leksakspannkakor-klossar-etcetera.
För oftast ser set ut så här:
Åååååka pendeltåg!!
Jamen vilken bra start på dagen.
Imorse hade vi en liten diskussion hemma i sängen eftersom Lillkillen haft en jobbig natt. Men ingen feber så vi sa att vi kör på, de ringer ju från dagis om han inte orkar.
Pallrar mig upp och tar 05:48-tåget in mot Malmö.
Vid Oxie kommer första blöjrapporten, och strax därefter den andra.
Magsjuka.
Yay!
När man jobbar med livsmedel, som jag gör, är det ju ganska noga det där med magsjuka. Så när Charlie är magsjuk är det jag som är hemma för att inte smitta ner ett helt hotell.
Så det var helt enkelt bara att byta till vändande tåg på Centralen och ringa runt och vab-anmäla.
Då visar det sig att halva dagis är utslaget och att det kräktes hej vilt på avdelningen igår.
Skoj.
Jätteskoj.
Nu hoppas jag bara att det håller sig till en sida på honom, och att det går över fort.
Morgonfunderingar
Efter många olika varianter på "hur ska båda hinna träna på eftermiddagarna/förkvällen helst innan vandalen nattas??" har jag helt enkelt kommit fram till att om jag ska få lite kvalitet i mina pass utan stress så är det att träna på morgonen som gäller.
Innan jobbet alltså.
Det lilla kruxet är ju dock att jag börjar klockan 7.
Eller helst 6:40 så jag kan flexa lite och hinna med 16:08-tåget hem.
Det innebär att jag alltså måste ta 04:49-tåget in till jobbet.
Det är DÅ, just där på morgonen/mitt-i-natten när klockan ringer, som det känns som en katastrofal ide att träna överhuvudtaget.
Nästan så jag hellre är en tjock slöfock.
Nästan.
Men just nu sitter jag på tåget iallafall.
Vilket leder mig till min andra fundering...
Hur många vuxenpoäng får man när man föredrar att vara varm och således åker till jobbet i termobyxor vs vanligt klädd och frusen?
Igår struttade jag runt i långkallingarna som jag köpte -03, ackompanjerade med stora hål i arsle och gren men ändå är de varmare än många andra byxor i min ägo. Med termobyxorna över gick jag sedan en powerwalk med busfröt och jag frös inte ett endaste dugg =)
Thailand!
Kallt som fan är det ju jämfört med de dryga 35 graderna man vistades i därborta, men det får man väl ta.
Flygresan till värmen gick bra. Charlie sov under starten och skötte sig förvånansvärt bra under resan, och somnade strax innan 20 svensk tid.
Tackar högre makter för att vi valde Sun Class, lite bredare säten och mer plats framför, vilket gjorde att Charlie kunde sova gott på golvet i ett litet bo av filtar, kuddar, nappar och en Iggle Piggle.
Mamman och pappan kunde dock inte sova, och väl på plats i Kamala var det ju svintidig morgon, så rummen var ju inte heller klara. Men bara att rota fram lite kläder modell bikini och full solskyddmundering till barnet så gick förmiddagen ganska bra ändå.
Rummet vara kanon, med utsikt mot poolen, och stranden låg en 5minuterspromenad från hotellet.
Det är verkligen sant det där med att thailändare älskar barn, och Charlie gjorde sig snabbt hemmastadd både i restaurang, reception och hos "Billosarna", dvs tuktuk-stationen utanför hotellet. Där kunde han sitta på huk och skrika "Hejdå billo, Hejdå billo" till alla som åkte förbi huuuur länge som helst.
Lite bilder ska ni väl få se oxå =)
Trött kille redan i taxin till Sturup.
Skåla med faffa på flygplatsen
Nu lyfter vi!!
Den älskade "billo":n som vi köpte illa kvickt.
Dynamit-Harry!
Solnedgången första kvällen
Min älskling med en av alla finesser på kameran!
På "Tiger" i Patong.
För exakt 3 år sedan satt vi här och åt, och då var Charlie inte ens påtänkt!
Älskade Faffa å Lillskiten.
Med vår privata taxi-chaffis när vi spanade in vattenfall en dag.
Christian kör lite "tysk turist"-style dagen till ära.
Hela lilla familjen åker billo.
Strandgos med pappa
Här har rädslan för sand lagt sig, men fortarande måste han ha badskorna på sig <3
Fammo, Liten å Älskling
Börjar i alla fall komma underfund med mina triggers på den där förbannade panikångesten nu. Stress, press, ätit dåligt, hormonrubbningar (mens eller ägglossning), alkohol och sömnbrist. 3 eller fler av dessa och det brukar gå snett, men nu är det ju typ 2 år sedan jag hade en sist. Alltid nåt iaf!
Men en sak vet jag.
Aaaaaalrig att jag ger mig på en flygresa på 14 timmar med mellanlandning, på dagtid med en 2åring igen.
Aldrig.
Aldrig.
Aldrig.
Aldrig.
Jag var så lättad när vi äntligen kom hem att tårarna bara forsade.
Fyfan vilken pärs.
Bästaste.
Det sämsta med att bo i hus när det är kallt som fanken ute är att man i princip blir barskrapad om man ska ha det varmt å skönt inne.
Det bästa med vårt hus när det är kallt som fanken ute är vår kamin!
Vi har varit dåliga på att elda hittills men nu har vi kommit igång och idag har den sprakat trivsamt sen klockan 8 imorse.
Mysigt värre, och en skön, mjuk värme sprider sig nu hela vägen upp till vårt smällkalla sovrum hoppas jag =)
Goodbye and Hellooooooooo!
Vattnet till diskmaskinen är avstängt.
Benen är rakade.
Charlies väska full med mutor är redo.
Passen är med. (jag har kollat 458 gånger).
Jäpp.
Adios Svea rike.
Sa wat dee Thailand!!
Mobilblogga??
Jag har äääntligen bytt display på min iFån (själv dessutom, Mrs Handy!) och nu fungerar samtliga bokstäver och jag kan således äntligen fylla i mitt lösenord på blogg.se-appen!
Testar lite såhär på tåget hem från jobbet bara!
Slänger med en bild från pepparkaksät..jag menar baket strax innan jul =)
fyrtioåtta timmar.
Jul jul strååååååålande jul!
I vårt hus.
VÅRT hus.
Galet.
Sedan jag var lite har det alltid varit ett jäkla rännande på julafton med mamma och pappa på olika ställen, farmödrar och mormödrar, kusiner hit och dit och man måste ju hinna fram INNAN KALLE.
Sen flyttade C och jag ihop och det dåliga samvetet att vara vartannat år hos våra familjer anlände. Var man än var, så mådde man lite dåligt över att inte vara på det andra stället.
Men i år var alla hos oss.
Ja utom min pappa och hans familj då, vilket såklart kändes lite sorgligt i hjärtat men förhoppningsvis får vi fler jular.
Första delen av julbordet
Christian, gammelmormor Siv och Louise
Brorsan Ante å lilla mamma
Och de hävdar att de inte är lika??
Svärmor Ann, svärfar Bengt, svägerskan, Gammis och Christian framför Kalle
Charlie, mamma, Ante och hans dam Josephine
Men tomten då.... ;)
Lite fundersam men absolut inte ett dugg rädd <3
charlie fick alldeles för många paket såklart. En spis, gunghäst, borrmaskin, massor med kläder, pussel, mat och grytor etc etc etc och nästa år sparar vi några paket till dagarna efter. Man märkte verkligen att det blev lite för mycket för honom.
Det tog ett par dagar innan han var vår vanliga gosse igen, och det lite stressade uttrycket lade sig hos honom.
Det blev en lyckad jul, men visst fanns där ett visst mått av stress. Man vill ju få till den där tomtebo-lyckliga julstämningen, men gammaldags som jag är så tycker jag nästan det krävs lite snö, eller iaf minusgrader för att verkligen naila det.
Han fyllde TVÅ!
Väcktes i sängen (mammas å pappas såklart, eftersom det är det enda som duger efter 03-snåret just nu) med sång, paket och till och med tårta!!! (Japp, alla socker-fanatiker vrider sig i plågor)
Huruvida det var uppskattat eller ej är svårt att säga då vi mest fick allvarliga bläng-ögat kastat mot oss samtidigt som han valde att lägga sig ner igen.
Nyvaken 2åring
"Alltså.. Har ni fått nåt hårt i huvvet eller?? Klockan är NOLLSEXNOLLNOLL!!"
"Jäääh!! En egen kaffebtyggare å brö´rost! Guttans!"
"Tack Famo!"
Given succé!
Enoooorm succé!
Rorri-tårta såklart!
Myyys med Mommo!
Kvällen avslutades med ett bad i världens minsta badbalja!
