Kom igen nu Murphy!!

Jag har inte bränt mig i solen en endaste gång i år.



Det du. 
Jag utmanar dig.

Sjukstuga å Pissregn

FYRA dagar.
Jag skojar inte. 
För fjärde dagen i rad strilar regnet ner här. 
Har Skurup slagit Borås på punkten "Regnigaste stad jag upplevt"?
Mycket möjligt.
I övrigt är det rejäl sjukstuga här då en förkylning från Hades har slagit mig så hårt på käften att det sjunger i öronen.
Charlie har oxå åkt på en liten släng, men ingen simpel förkylning får den skånepågen under isen.
Han stojar på som aldrig förr.
Fått ny inskolningstid nu oxå.
16/8 är det dags igen och jag hoppas att det går lika bra på Gullvivan som det gjorde på Skrutten. 
Här kör de med tvåveckors-inskolning istället för 3 dagar så vi får se hur det går.

Nä fan, den här uppdateringen var inget kul.
Inte ens en bild får ni då vår lilla gangster så påpassligt dängde kameran i stenklinkersen i ett obevakat ögonblick. Bara för aqtt jag äntligen kommit igång lite smått med att faktiskt ta bilder med kameran istället för med kass iPhonekamera.

Nu går jag å lägger mig med Russell Crowe tror jag.
Natti.


Note to self.

En ny sportbh då och då (som dessutom inte är köpt i Ullared) gör underverk för bopparna under löprundan.

Puss-Pojkar!

Idag var Annelie och lille gosigaste Elias här en sväng (läs: halva dan) och käkade lunch.
I början var pojkarna lite avvaktande mot varandra då det ju är ganska längesedan de sågs. Sen vi började jobba har det ju inte direkt funnits massor av tid över för att hinna ses i samma omfattning som innan ;)
Elias var lite blyg i början, men efter att ha sovit middag var det fullt ös på båda två, och skratten avlöste varandra hos mammorna.
Det är så sjukt när man tittar på de där två busfröna. Det skiljer 7 dagar på dem, och de är verkligen som natt och dag! Har utvecklats helt olika, men ändå lika på nåt lustigt sätt. Har den ena fått tänder har den andra oxå fått det och alla dessa jäkla utvecklingssprång har de haft samtidigt så det har varit väldigt skönt att spy av sig lite galla på en annan stackars söndertrasad mamma som förstår präsiiiiiis vad man menar.

19 månader har gått så himla fort. 
Kommer aldrig glömma den där dagen jag ramlade in på jobbet, helt sprängfärdigt gravid på min tredje övertidsdag och möts av nyheten att Annelie fått sin pojk! 2 dagar efter att jag var beräknad..
-"Och hon som inte skullle ha förräns på nyårsafton" minns jag att jag inte så lite bittert mumlade.
Då hade jag ingen aning om att jag skulle kånka på Charlie i 5 dagar till =)






Cykelutflykt

Idag drog vi fram hojarna, spände fast Superhjälten och trampade iväg på en liten upptäcksfärd i vår nya stad!
SMHI hade ju som vanligt fel och dagens "halvklara" väder bjöd på strålande sol och lite lagom med vind, med andra ord helt perfekt väder för sådana aktiviteter.

Det som slår mig dagligen här i Skurup är hur jävla vackert det är bara 5 minutes promenad från vårt hus. 
Pang! så är du i princip ute på landet! Det gillas skarpt av den bortglömda lantlollan i mig.
Hästar, kor, åkermark och koskit!
Wunderbar.
Medans pappan sprang intervaller hittade vi en liten lekpark






Pappan springer så fort att han blir alldeles suddig =)






Gräva is the shit






På upptäscksfärd iförd stans schysstaste frotté-shorts.






"-Här morsan! Vassego! Alltid bra att ha! jag kan hämta mer oxå!"






sen kom världens bästa "Faffa" förbi på en glass!






Glass är kladdigt, så då måste man ju bada lite oxå..


När barnet somnat var grillen varm, så vi slängde på lite lax och ryggbiff, avnjöt med en sallad och en isande kall Corona.
Livet är ganska njutbart just nu faktiskt!

Mirakel


Nästan allt är sådär bubbelgumsrosa med små fluffiga moln i vårt liv just nu.

Flytten gick kanonsmidigt, tack snällaste svärfamiljen för all hjälp.
Utan er hade vi fortfarande bott i ett kaos.

Det tog 12 dagar från inflyttningslördagen till sista flyttlådan var uppackad och allt står på sin plats. Så sköööönt att inte ha kartonger omkring sig och behöva leta efter allt hela tiden.

Men visst, det ekar fortfarande här i huset.
Men allt har sin tid.
Det kommer fyllas på efterhand.
Vi har hela livet på oss.


För Charlies del var den här flytten rena jackpoten!
Hans nya dagis, där han börjar i augusti är rena drömmen utifrån. Enorma gräsområden, massor med roliga leksaker och massor av barn!

Dessutom (och det här vågar jag knappt skriva av rädsla för Murphys lag) har älskade pojkvaskern lärt sig somna själv, i egen säng, i eget rum, med dörren stängd!
Helt sjukt.
I ett och ett halvt år har vi fått ligga bredvid och hålla handen och hålla tillgodo med öron som ska pillas med, hårfästen som ska snurras i och vaggvisor som ska sjungas. En timma i "nattnings-tid" blev normalt.

Lagom till fjärde natten i huset blev hans rum klart och vi flyttade in hans säng dit.
Jag tänkte att det var lika bra att visa var skåpet ska stå och förberedde mig för en låååång kväll med mycket tårar och skrik när jag lade ner den lille godingen i sängen vid 19-hugget, gav honom napp, extranapp, snutten och IgglePiggle.
Jag klappade honom på huvudet, sa gonatt och gick ut och stängde dörren.

Ställde mig utanför och väntade på vrålet.
Vrålet som aldrig kom.
Fem minuter senare sov han sött.
Magiskt.

Helt övertygad om att det var ett lyckoskott gjorde vi likadant dagen efter när det var dags för vila.
Kl 12 lade jag honom, och 5 min senare sov han.
Detta har upprepats varje dag sedan dess.

Wohoooo!!

Och det bästa av allt?
Förutom all tid man har över på kvällarna helt plötsligt.
Vårt sovrum är vårt igen!
Vi kan läsa, prata, se på tv, vadsomhelst utan att behöva vara rädda för att han ska vakna.

Oh, glory days!

Bilder och annan uppdatering kommer under veckan, måste leta fram kameran som ligger på nåt bra ställe!

Nu ska jag upp å väcka den älskvärda lille odågan då han sovit som en stock i 2 timmar nu. Helt enligt rutinen.

Puss på er och ut med er i solen nu!!