Thailand!
Nu har vi varit hemma i 1,5 vecka och vardagen är tillbaka med full kraft, vilket faktiskt är ganska skönt.
Kallt som fan är det ju jämfört med de dryga 35 graderna man vistades i därborta, men det får man väl ta.
Flygresan till värmen gick bra. Charlie sov under starten och skötte sig förvånansvärt bra under resan, och somnade strax innan 20 svensk tid.
Tackar högre makter för att vi valde Sun Class, lite bredare säten och mer plats framför, vilket gjorde att Charlie kunde sova gott på golvet i ett litet bo av filtar, kuddar, nappar och en Iggle Piggle.
Mamman och pappan kunde dock inte sova, och väl på plats i Kamala var det ju svintidig morgon, så rummen var ju inte heller klara. Men bara att rota fram lite kläder modell bikini och full solskyddmundering till barnet så gick förmiddagen ganska bra ändå.
Rummet vara kanon, med utsikt mot poolen, och stranden låg en 5minuterspromenad från hotellet.
Det är verkligen sant det där med att thailändare älskar barn, och Charlie gjorde sig snabbt hemmastadd både i restaurang, reception och hos "Billosarna", dvs tuktuk-stationen utanför hotellet. Där kunde han sitta på huk och skrika "Hejdå billo, Hejdå billo" till alla som åkte förbi huuuur länge som helst.
Lite bilder ska ni väl få se oxå =)
Trött kille redan i taxin till Sturup.
Skåla med faffa på flygplatsen
Nu lyfter vi!!
Den älskade "billo":n som vi köpte illa kvickt.
Dynamit-Harry!
Solnedgången första kvällen
Min älskling med en av alla finesser på kameran!
På "Tiger" i Patong.
För exakt 3 år sedan satt vi här och åt, och då var Charlie inte ens påtänkt!
Älskade Faffa å Lillskiten.
Med vår privata taxi-chaffis när vi spanade in vattenfall en dag.
Christian kör lite "tysk turist"-style dagen till ära.
Hela lilla familjen åker billo.
Kallt som fan är det ju jämfört med de dryga 35 graderna man vistades i därborta, men det får man väl ta.
Flygresan till värmen gick bra. Charlie sov under starten och skötte sig förvånansvärt bra under resan, och somnade strax innan 20 svensk tid.
Tackar högre makter för att vi valde Sun Class, lite bredare säten och mer plats framför, vilket gjorde att Charlie kunde sova gott på golvet i ett litet bo av filtar, kuddar, nappar och en Iggle Piggle.
Mamman och pappan kunde dock inte sova, och väl på plats i Kamala var det ju svintidig morgon, så rummen var ju inte heller klara. Men bara att rota fram lite kläder modell bikini och full solskyddmundering till barnet så gick förmiddagen ganska bra ändå.
Rummet vara kanon, med utsikt mot poolen, och stranden låg en 5minuterspromenad från hotellet.
Det är verkligen sant det där med att thailändare älskar barn, och Charlie gjorde sig snabbt hemmastadd både i restaurang, reception och hos "Billosarna", dvs tuktuk-stationen utanför hotellet. Där kunde han sitta på huk och skrika "Hejdå billo, Hejdå billo" till alla som åkte förbi huuuur länge som helst.
Lite bilder ska ni väl få se oxå =)
Trött kille redan i taxin till Sturup.
Skåla med faffa på flygplatsen
Nu lyfter vi!!
Den älskade "billo":n som vi köpte illa kvickt.
Dynamit-Harry!
Solnedgången första kvällen
Min älskling med en av alla finesser på kameran!
På "Tiger" i Patong.
För exakt 3 år sedan satt vi här och åt, och då var Charlie inte ens påtänkt!
Älskade Faffa å Lillskiten.
Med vår privata taxi-chaffis när vi spanade in vattenfall en dag.
Christian kör lite "tysk turist"-style dagen till ära.
Hela lilla familjen åker billo.
Sen kan man undra varför ingen sa till mig att dra upp linnet lite?? ;)
Strandgos med pappa
Här har rädslan för sand lagt sig, men fortarande måste han ha badskorna på sig <3
Fammo, Liten å Älskling
Strandgos med pappa
Här har rädslan för sand lagt sig, men fortarande måste han ha badskorna på sig <3
Fammo, Liten å Älskling
Det sjukaste var nog när jag Christan och Louise åkte in till Patong för en utekväll. Vi gick till våra gamla favorithak sedan förra gången och på Jagger Bar inne på Tiger-komplexet satt vi och tog en drink när någon knackar christian på axeln och sa "Hello!! I´ve seen you before!" Vår gamla bartender! Helt sjukt ju. Hur många turister har inte hon servat de senaste 3 åren? Minne som en elefant tydligen.
20090124 20120117
Flygresan hem förtjänar egentligen ett eget inlägg, men vi kan lite kort sammanfatta det med att säga att jag fick panikångest redan på flygplatsen i Phuket. Lyckades häva den hyfsat, och sedan panikböla på toa en stund när vi väl kommit igenom den där jävla passkontrollen, men då hade ju resan bara börjat...
Börjar i alla fall komma underfund med mina triggers på den där förbannade panikångesten nu. Stress, press, ätit dåligt, hormonrubbningar (mens eller ägglossning), alkohol och sömnbrist. 3 eller fler av dessa och det brukar gå snett, men nu är det ju typ 2 år sedan jag hade en sist. Alltid nåt iaf!
Men en sak vet jag.
Aaaaaalrig att jag ger mig på en flygresa på 14 timmar med mellanlandning, på dagtid med en 2åring igen.
Aldrig.
Börjar i alla fall komma underfund med mina triggers på den där förbannade panikångesten nu. Stress, press, ätit dåligt, hormonrubbningar (mens eller ägglossning), alkohol och sömnbrist. 3 eller fler av dessa och det brukar gå snett, men nu är det ju typ 2 år sedan jag hade en sist. Alltid nåt iaf!
Men en sak vet jag.
Aaaaaalrig att jag ger mig på en flygresa på 14 timmar med mellanlandning, på dagtid med en 2åring igen.
Aldrig.
Aldrig
Aldrig.
Aldrig.
Aldrig.
Jag var så lättad när vi äntligen kom hem att tårarna bara forsade.
Fyfan vilken pärs.
Aldrig.
Aldrig.
Aldrig.
Jag var så lättad när vi äntligen kom hem att tårarna bara forsade.
Fyfan vilken pärs.
Kommentarer
Postat av: Jossie - Mamma till Edvin
Vilka mysiga bilder! Det såg verkligen ut som att ni hade det härligt på semestern!
Det där med en flygresa med barn kan jag tänka mig är jobbigt, men tyvärr som ingår säkert. Kram på dig!
Trackback