jessa

Det är iofs något jag har sett fram emot!

Thåströms nya album släpptes idag och den är som väntat överjordisk.
Men visst ... Jag är partisk.

Det är nåt med en mannens röst som får mig att gå in i mig själv och bara sväva bort. Hans röst slår an något inom mig som jag faktiskt inte kan beskriva... Den är förtrollande helt enkelt.
Raspig, förtroendeingivande och sann.
Texterna känns oerhört intima och äkta. Det känns lite som att smygläsa någons dagbok.

Som vanligt är det en resa genom hans liv vi får följa med på, och det är fascinerande att Joakim Thåström har insett att han är väldigt typisk svensk. Punkrebellen är en vanlig svenne-banan liksom.

Han gör även en tolkning av Dan Anderssons "Den druckne matrosens sång" som gör att jag vill höra en hel skiva med vistolkningar.
Nationalteaterns "Bara om min älskade väntar" blir med Thåströms heshet helt genomfantastisk.

Jäkligt synd att jag jobbade ikväll, då han hade turnépremiär på Olympen i Lund ikväll.... men nu vet jag i alla fall vad jag lyssnar på i vår.



Sen måste jag bara säga... gubben är het som smält socker.