jessa

Jag älskar ju musik, och då och då upptäcker man de där guldkornen. De där som slår an något inom en och man får lite fjärilar i magen och längtar efter att få lyssna lite till... Lite som att bli kär faktiskt.

För några år sen var det Moneybrother... Jag låg på golvet i en lägenhet i Borås tillsammans med Andreas och lyssnade på Blood Panic om och om igen. Den gången var det "It´s been hurting all the way with you Joanna" som fällde mig.

Förra året var det  Säkert!. Christian sa att jag nog skulle gilla det så la in det i mp3n och lyssnade på tåget på väg till jobbet. 
Väl framme i Linköping var jag helt såld. Boven i dramat då var "Är du fortfarande arg?". Den skivan lyssnade jag på dagligen i säkert att halvår, och den ligger fortfarande i mp3n.
Egensinniga texter och skönsång på norrländska, det kan inte bli bättre.
Min egen fantastiska "misheard lyric" - "Jag har en älg i min väska, aaaaa"
Egentligen har hon ju en Elle i sin väska.

För två veckor sen strosade jag och C omkring inne på Åhlens och jag upptäckte att  de spelade nånting riktigt bra därinne.. Lade några av låtarna på minnet och åkte hem och kollade. Det var ju Veronica Maggio! Jag hatade verkligen "Dumpa mig" när den kom så blev lite förvånad faktiskt.
Nu har jag lyssnat på skivan "Och vinnaren är.." hela veckan, och ja, jag är såld igen.
Även denna gång är det texterna och tonfallet som lockar mig.
När jag lyssnar på det här vill jag svassa runt hemma i rosa fluff-tofflor med liten klack, dricka rödvin och röka tunna cigaretter med munstycke! Till saken hör att jag inte kan gå med klackar, avskyr rödvin, och kräks reflexmässigt om jag röker...   Bästa spåren är "17 år", "Gammal sång" och "Stopp"