jessa

Vi har ju lyckats med konststycket att bli av med bilen, och jag saknar den inte nämnvärt. Men igår gjorde jag det.
Jag är ju en vän av rejäla storhandlingar då vi faktiskt sparar en hel del pengar på det, jämfört med att springa bort till ICA flera gånger i veckan.
Problemet är att det är svårt att ta sig tii Ica Maxi och storhandla utan bil. Så igår fick det bli bussen till Willys istället.
Inte speciellt långt att gå, men med gårdagens träningsvärk var jag inte nämnvärt sugen på att släpa massa matvaror en kilometer.
Sagt och gjort, hoppar på bussen och åker de ynka tre hållplatserna och går in och kör järnet där inne. Hänsynslöst plöjde jag mig igenom butiken på miindre än en halvtimma, vilket nog är nytt rekord. Kanske för att Willys inte riktigt är lika estetiskt tilltalande som Maxi? Man blir liksom inte lika sugen på att köpa massa onödigt där, vilket iofs är bra!

So far, so good. Men sen ska jag hem. Packade min medhavda ryggsäck och två rejäla papperskassar och går ut och väntar på bussen. Och väntar. Och väntar. Och väntar. Herregud, bussen i motgående riktning hann komma och gå två gånger innan min buss kom.
Har aldrig känt mig så white trash-ig som när jag stod där i snålblåsten och regnet, i ett ghetto och väntade på en överfull buss för att åka typ en kilometer hem. Precis när jag bestämt mig för att släpa mig hem så kom bussen.

Allting runt omkring mig var bara grått och tråkigt. Konstigt att vårt bostadsområde är så färgglatt och fyllt av liv, och ändå bara ett ganska långt stenkast bort...